Om Jüri Lina
jyrilina@yahoo.com
Om författaren och filmmakaren Jüri Lina
Han är en av de mest hatade och förtalade konformistiska författarna och filmmakarna i Sverige.
Hans dystopiska böcker och filmer lämnar inte något utrymme till politiska illusioner som de flesta har lockats in i. Vad är det som gör honom en så misshaglig författare, så att han inte får komma till tals i dagens Sverige? Denne dissident tvivlar på alla etablerade "sanningar" och i stället uppger och förmedlar mycket obekväma fakta, som inte passar in i den konstruerade världsbild som råder just nu. Genom sin forskning i olika arkiv världen över har han kommit fram till att de västerländska politkerna ljuger i samma stil som de sovjetiska makthavarna gjorde. De använder till och med samma begrepp som bolsjevikledaren och frimuraren Lev Trotskij gjorde: i den offentliga debatten finns det utrymme endast till politiskt korrekta åsikter, dvs lögnerna.
Jüri Lina föddes den 13 oktober 1949 i det ockuperade Estland. Som publicist fick han yrkes-förbud år 1975 och arbetade därefter som nattvakt, tills han tvangs emigrera i april 1979 efter upprepade konflikter med den politiska polisen KGB. Enligt nu tillgängliga dokument väcktes den 11 juni 1985 i det ockuperade Estland ett politiskt åtal mot Jüri Lina i hans frånvaro. Han anklagades för högförräderi i samband med utgivningen av två böcker – "Sovjet hotar Sverige" och "Öised päevad" (Nattliga dagar). KGB betraktade honom som en av de mest kommunismfientliga skribenterna i Sverige.
Jüri Lina har publicerat många artiklar i olika länder och följande böcker: "Ufotutkimuksesta Neuvostoliitossa" (Helsingfors 1979),
"Öised päevad" (Stockholm 1983, 2005),
"Sovjet hotar Sverige" (Stockholm 1983, 1984),
"UFO-forskning i Sovjetunionen" (Stockholm 1984),
"Kommunisternas heliga krig" (Stockholm 1986),
"Bakom Gorbatjovs kulisser" (Stockholm 1987),
"UFO-gåtan fördjupas" (Stockholm 1992),
”Under Skorpionens tecken” (Stockholm 1994, 1999),
”Mida Eesti ajakirjandus pelgab?” (Stockholm 1996),
”Skorpioni märgi all” (Stockholm 1996, 1998),
”Mõistatuslikkuse kütkeis” (Tallinn 1996),
”Sovjetiskt inflytande i Sverige” (Stockholm 1997),
”Under the Sign of the Scorpion” (Stockholm 1998, 2002),
”Filmikunsti väljenduslikkusest” (Stockholm 1998),
”Varjatud tervisevalem” (Stockholm 1999, 2009),
“Världsbyggarnas bedrägeri” (Stockholm 2001),
“Maailmaehitajate pettus “(Stockholm 2003, 2004),
“Architects of Deception” (Stockholm 2004),
“Zem Skorpiona Zimes” (Valmiera 2005),
“Eemaldumine Kartaagosse” (Stockholm 2006).
Tillsammans med Maie Vinter har han sammansatt "Estnisk-svensk ordbok" (2010).
Hans filmer: "The Lightbringers: The Emissaries of Jahbulon" (2005), "I skuggan av Hermes: Kommunismens hemligheter" (2009).
Jüri Linas böcker har blivit översatta till engelska, estniska, lettiska, rumänska och spanska.
Kommande böcker och filmer år 2010:
“Sovjetrepubliken Absurdistan”, “Den omättliga Ouroboros: Frimurarnas lömska taktik” (utkommer på DVD).
Endast en tidning i Sverige har delvis offentliggjort den förföljelse Jüri Lina har blivit utsatt för. Här kommer artikeln.
HERDERLIGA FÖRFATTARE HAR ALDRIG HAFT YTTRANDEFRIHET,
INTE JÜRI LINA HELLER
"Vi är uppvuxna under terrorns tid, under den hemliga polisens svarta vingar, mellan dess klor."
Alexander Herzen
Jüri Lina föddes år 1949 i det ocku¬perade Estland. Som publicist fick han yrkesförbud år 1975 och arbetade därefter som nattvakt, tills han tvangs emigrera i april 1979 efter upprepade konflikter med den politiska polisen KGB.
I det av sovjetisk ockupation underkastade Estland väcktes enligt nu tillgängliga dokument den 11 juni 1985 åtal mot Jüri Lina i hans frånvaro. Han anklagades för högför¬räderi i samband med utgivningen av två böcker - "Sovjet hotar Sverige" och "Öised päevad" (Nattliga dagar). KGB betraktade honom som en av de mest kommunistfientliga skribenterna i Sverige.
Den självbiografiska ”Öised päevad" finns inte översatt till svenska. Den var en av de få exilestniska böcker, som var förbjudna fram till Sovjetmaktens kollaps i Estland i augusti 1991. Boken utkom på nytt år 2005 och blev då en bästsäljare i Estland.
Jüri Linas har hittills publice¬rat ett tjugotal böcker. Ett flertal på svenska: "Sovjet hotar Sverige" (1983, 1984), "UFO-forskning i Sovjetunionen" (1984), "Kommunisternas heliga krig" (1986), "Bakom Gorbatjovs kulisser" (1987), "UFO-gåtan fördjupas" (1992), "Under Skorpionens tecken" (1994, 1999), "Sovjetiskt inflytande i Sverige" (1997), "Världsbyggarnas bedrägeri" (2001, 2007).
I Estland säljs hans böcker genom bokhandeln i stora upplagor och finns på varje bibliotek. Och i Estland inter¬vjuas han i radio och TV.
I Sverige är det annorlunda. I dag får Jüri Linas böcker inte längre säljas i svensk bokhandel. Går man in i en svensk bokhandel och ber att få beställa en bok av Jüri Lina, går bokhandelsbiträdet in på sin dator. Efter att biträdet stirrat en stund på skärmen kommer beskedet: "Den tar vi inte in" Och Linas böcker köps inte in av biblioteken. Hans böcker är spärrade för inköp av Bibliotekstjänst i Lund.
Jüri Lina hotas och trakasseras på grund av sina böcker om kommunis¬mens historia. Han ges inte möjlighet att hålla offentliga föredrag i Sverige. De föredrag han håller hålls i slutna kretsar i källarliknande lokaler. Hans artiklar publiceras inte i svensk press. Han smutskastas och förtalas i den av kommunismnostalgi inpyrda svenska pressen. Han ges då inte ens möjlighet till genmäle. I Sverige - till skillnad från Estland - saknar han rätt till yttrandefrihet.
Jüri Linas bakgrund
I "Öised päevdad" berättar Jüiri Lina om hur han föddes i Vågens tecken en molnig oktoberdag i det ockuperade Estland. Året var 1949.
"Min far hade sedan vårvintern samma år varit spårlöst förvunnen. Min mor levde tillsammans med sina föräldrar under utomordentligt svåra förhållanden. Jag var en oönskad nykomling, eftersom maten inte räckte ens till dem själva. Dessutom hade de vid Tähe-trapporna på Vallgravsgatan i Tartu blivit tilldelade ett sjaskigt rum på åtta kvadratmeter att bo i. Då och då begav sig mormor ut för att tigga, så att åtminstone barnet inte skulle behöva svälta. Det stod tidigt klart för mig att orättvi¬sor förekom överallt i den stat jag hade hamnat i.
Eftersom min mormor i sina yngre dagar hade varit i tjänst hos privatpersoner, fick hon ingen pension av staten. De kommunistiska makthavarna godkände inte sådant arbete i sina beräkningar. Min morfar erhöll en minimal invalid¬pension; 93 rubel i månaden (efter 1961 års penningreform motsvarade detta 9 rubel och 30 kopek eller 90 kronor) och min mors lön från sjukhuset var blott 210 rubel (motsvarande 21 rubel eller 210 kronor). På dessa pengar skulle fyra per¬soner livnära sig, så det var inte konstigt att min mor var tvungen att skaffa fram extrapengar. Hennes bön om en människovärdigare bostad hörsammades inte. Stalin-eran minns jag inte, ty vad kunde en liten pojke på tre år veta om det? I mars 1953 flyttade ju den blodtörstige dikta¬torn till en annan värld. I efterhand berät¬tade mina nära och kära, hur de kunde darra av skräck, när de hörde motorbuller från gatan tidigt på morgonen Av hela sin själ önskade de att bilen skulle stanna framför någon annans hus, och när fordonet verkligen avlägsnade sig eller stannade upp framför grannens dörr drog man en lättnadens suck. För säkerhets skull stod resväskor redan packade med det allra nödvändigaste i ett hörn för att tas med vid en eventuell deportation till det kalla landet, som Sibirien kallas. Bland mina egna släktingar hade flera råkat ut för detta tragiska öde."
Detta var det liv människorna tvinga¬des att leva på andra sidan Östersjön. Om detta får svenska folket och den svenska skolungdomen ingenting veta. Och de som likt Jüri Lina vet att berätta underkastas den svenska inte av någon särskild myndighet utan av den SJÄLVCENSUR, som utvecklats bland journalisterna och deras överordnade i detta land, där det ännu 2007 råder en skrämmande okunnighet om kom¬munismen och dess i omfattning och bestialitet ofattbara brott.
För Jüri Lina upprepas allt som om Sverige var Sovjetunionen.
Ur tidningen DSM nr 4, 2007
